Fångade sin läkardröm i Nyköping: ”För att bedriva bra vård måste man själv trivas”

Sponsrad artikel från Landstinget Sörmland - bli Johannes kollega

Johannes Gustavsson bytte spår till läkare – och hittade hem. Foto: Mats Lindkvist

Intresset för mänskligt beteende fick Johannes Gustavsson att mitt i karriären lämna finansvärlden för att bli läkare. Redan till allmäntjänstgöringen sökte han sig aktivt till Bagaregatans vårdcentral för han hade hört att den var välfungerande. Nu är han ST-läkare i allmänmedicin på Bagaregatans vårdcentral i Nyköping. Och har hittat hem.

För mig känns det som att det är här jag vill vara. Det är brett och jag får möta människor i alla steg i livet”, säger Johannes Gustavsson som sedan några månader tillbaka är ST-läkare i allmänmedicin på Bagaregatans vårdcentral i centrala Nyköping.

Vårdcentralen med 45 medarbetare och drygt 13 000 listade patienter är ingen ny bekantskap för honom.

”Redan till allmäntjänstgöringen sökte jag mig aktivt till Bagaregatan för jag hade hört att den var välfungerande”, säger han.

När det var dags för specialisttjänstgöringen blev han uppvaktad av andra vårdcentraler. Men valet föll återigen på Bagaregatan.

”Jag upplever att det är en väldigt välkomnande och trevlig men samtidigt professionell miljö på Bagaregatan. En förutsättning för att vara närvarande, empatisk och bedriva bra vård är att man själv trivs.”

Varken vägen till läkaryrket eller till den sörmländska kuststaden har varit spikrak för Johannes Gustavsson som är uppvuxen på västkusten och bodde i Stockholm innan han flyttade till Nyköping.

”Det är genom livets vindlingar som jag har blivit läkare. Jag är 41 år och bytte spår ganska sent i livet”, säger han och berättar att han sedan tidigare är utbildad till både civilingenjör och ekonom.

Men intresset för det mänskliga gjorde sig påmint.

”Efter examen började jag jobba på en hedgefond i Göteborg och samtidigt läste jag några strökurser i personlighetspsykologi. Då insåg jag att mänskligt beteende är det jag tycker är mest intressant.”

Så småningom lämnade han bank- och finansvärlden för att börja på läkarprogrammet på Karolinska Institutet. Siktet var inställt på att bli psykiater och under terminerna och på sommarloven jobbade han extra inom psykiatrin i Stockholm.

”Jag började med det kanske tyngsta inom psykiatrin. Det har gett mig mycket, däribland förståelsen av vikten att alltid bedriva professionell sjukvård i alla situationer.”

Men under AT:n började han känna att psykiatrin inte var rätt för honom just där och då.

”Då mognade en insikt fram att allmänmedicin nog passar mig, sett till hur gammal jag är, min erfarenhet och hur brett det är. Där kan man komma människor väldigt nära.”

Inom allmänmedicinen är inte allt fokuserat på sjukvård, konstaterar Johannes Gustavsson:

”En del är friskvård och det handlar mycket om samtal”, säger han och påpekar att vårdpersonal ibland kan glömma att livet faktiskt till större delen äger rum utanför sjukvården.

Läkarstudenter står inför många val under utbildningen. Det handlar inte bara om att välja specialisering, utan ofta också om att välja bostadsort.

”Vädret var fantastiskt och vi lade till för att promenera upp längs hamnen och ån. Det var så trevligt och vi blev lite kära i staden”

Du gjorde din AT på Bagaregatan och nu gör du även din ST där. Men hur hamnade du i Nyköping från första början?

”AT-situationen i Stockholm är hopplös. Jag hade varken tid eller lust att vänta. Dessutom hade vi precis fått vårt första barn och ville inte ha det på Kungsholmen där vi bodde. Så jag och min sambo började se oss om efter alternativ.”

En sommar seglade de förbi Nyköping på väg till Göta kanal.

”Vädret var fantastiskt och vi lade till för att promenera upp längs hamnen och ån. Det var så trevligt och vi blev lite kära i staden”, minns han.

I dag är Johannes Gustavssons dagar fyllda med studier och jobb på Nyköpings äldsta vårdcentral. Men den nyblivne ST-läkaren känner sig inte helt varm i kläderna ännu. Det är mycket som ska ordnas.

”Man ska förstå utbildningssystemet, förstå Socialstyrelsens föreskrifter och börja boka in randningar. Dessutom sker mycket av studierna på egen hand. Så just nu är det lite rörigt för mig”, säger han.

Men han gillar det som han kallar för ”det stabila maskineriet” på Bagaregatan, det vill säga organisationen runtomkring läkarna, labben, och de andra yrkesgrupperna som sjuksköterskorna, sjukgymnasterna och kuratorerna som tillsammans hjälps åt.

”De lever ett liv vid sidan av läkarna, men ofta också tillsammans med oss. Mycket av vården bedrivs ju av andra än läkare. Den biten är väldigt välfungerande på Bagaregatan. Det känns tryggt.”

Vad utmärker en bra handledare tycker du?

”På samma sätt som det ska finnas tid för mig att fråga, måste det finnas tid för handledaren att svara. En bra handledare är såklart även kunnig, uppdaterad, villig att lära sig nytt och villig att förklara varför den gör som den gör.”

På Bagaregatan finns en del seniora läkare som har gått i pension men som jobbar kvar på timmar. Av dem kan ännu inte fullfjädrade läkare lära sig mycket.

”De har den långa erfarenheten som är väldigt trygg att luta sig mot. Sedan finns de färdiga specialisterna som är väldigt uppdaterade på de senaste behandlingsriktlinjerna och kanske är mer drillade i patientcentrerad samtalsmetodik, som jag tror är nyckeln för bra vård i dag”, säger han.

Dessutom har Bagaregatan jourmottagning varje dag. Efter ronden går läkarna tillsammans igenom fallen. Det ger ytterligare en chans för Johannes Gustavsson och de andra ST-läkarna att lära sig av sina kollegor.

”Där kan man berätta vilka man har träffat, vad man kommit fram till och jämföra och diskutera med andra vad man borde göra. Handledningen sker egentligen hela tiden och inte bara med sin specifika handledare”, säger Johannes Gustavsson.

 

Dela gärna!
  • 894
  • 31
  • 23