Beslutsstöd förbättrar behandling av förmaksflimmer

" Syftet är att underlätta för läkaren att fatta rätt beslut. Här får man allt serverat på en bild"

Ett beslutsstöd utvecklat av forskare vid kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och primärvården har testats i Region Östergötland och visat sig förbättra behandlingen för patienter med förmaksflimmer.

Över 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer, ett tillstånd som kan leda till proppbildning, vilket i sin tur kan orsaka stroke. Att behandla patienterna med blodförtunnande medel minskar risken för stroke med cirka 70 procent. Men statistiken visar att många patienter inte får behandlingen. Därför har Magnus Janzon, docent och verksamhetschef vid kardiologiska kliniken på US, tillsammans med kardiologkollegan Lars Karlsson, distriktsläkaren Staffan Nilsson och Cambio Healthcare Systems utvecklat ett beslutsstöd till journalsystemet Cosmic. När en läkare öppnar patientjournalen för en patient med förmaksflimmer och riskfaktorer för stroke visas en dialogruta om patienten inte ordinerats blodförtunnande medel. Detta oavsett vad patienten söker vård för. Beslutsstödet räknar också ut patientens risk att drabbas av stroke.
Signifikant effekt

– Syftet är att underlätta för läkaren att fatta rätt beslut. Här får man allt serverat på en bild, säger Magnus Janzon.

Testades på vårdcentraler

Magnus Janzon och hans forskarkollegor vill underlätta för läkarna att fatta rätt beslut. Foto: Kajsa Juslin

Beslutsstödet testades under 2016 i en stor randomiserad studie vid samtliga 43 vårdcentraler i Östergötland. Totalt omfattades 14 800 patienter av studien. Hälften av vårdcentralerna fick tillgång till beslutsstödet. Bland dessa ökade antalet patienter som fick blodförtunnande läkemedel signifikant jämfört med de vårdcentraler som inte hade tillgång till beslutsstödet.

– Det är första gången som man kan visa signifikant effekt av ett beslutsstöd inom detta sjukdomsområde. Eftersom det finns en underbehandling av den här patientgruppen i hela landet är det mycket värdefullt, säger Magnus Janzon.

– Just nu genomför vi en fördjupad användaranalys av beslutsstödet där vi granskar hur beslutsstödet påverkar läkaren. Denna analys genomför vi tillsammans med docent Magnus Bång på Institutionen för datavetenskap (IDA) på Linköpings universitet, säger Lars Karlsson.

– Vi ser att den här typen av funktioner kommer att vara användbara inom många områden och utvecklar nu ett motsvarande beslutsstöd för patienter med höga kolesterolvärden, säger Lars Karlsson.

Forskningsresultaten har publicerats i den väl ansedda tidskriften PLOS Medicine.

 

Dela gärna!
  •  
  •  
  •