En dag – Dialysmottagningen på Hudiksvalls sjukhus

"Vi arbetar som ett team, man är aldrig ensam, vi ställer alltid upp för varandra"

Från vänster, Pernilla Vänngård, Veronica Wester, Karin Gustavsson, Elin Larsson, Anna-Karin Ingwersen, Jennie Lindberg och Petra Silva

På sjukhuset i Hudiksvall finns en av Sveriges modernaste dialysmottagningar. Vi fick nöjet att träffa personalen och följa dem en dag. Hit kommer också patienter från hela norra Hälsingland för att få sitt blod renat. Arbetspasset är mellan klockan 07:00 till 16:00

Vi kliver in genom avdelningens dörr klockan 06:40 och redan innan vi hinner få syn på tjejerna som arbetar här hör vi att det är ett glatt gäng, mycket skratt och positivt tonläge. Den personal som arbetar idag är Anna-Karin Ingwersen, Elin Larsson, Jennie Lindberg, Karin Gustavsson, Pernilla Vänngård, Veronica Wester samt vår egen Petra Silva.

På dialysmottagningen får patienter med njursvikt hjälp med att rena blodet 3-4 gånger i veckan. Behandlingen går till så att blodet leds genom slangar från patienten in i en dialysapparat med dialysfilter, det blir som en konstgjord njure där blodet cirkulerar och tar bort slaggprodukter som patienternas njurar inte klarar av då deras njurar sviktar, varefter det renade blodet förs tillbaka in i kroppen. Behandlingen tar 3-5 timmar varje gång.

Dialysmottagningen öppnade 2014 i nybyggda, ljusa och öppna lokaler på Hudiksvalls sjukhus. Det finns 14 dialysplatser, varav två är isoleringsrum. De arbetar både självständigt och i team tillsammans med läkare, dietist, fysioterapeut och kurator. De satsar mycket på att träna upp patienterna så att de kan sköta sin dialysbehandling på egen hand. En av dessa duktiga patienter är unga Caroline Nord som vi kommer att möta lite längre fram.

På en av väggarna finns en stor tavla, där jag som kontorsråtta fick ur mig något jag fick äta upp. Frågade om det var dagens liggschema, något som fick dem att brista ut i härliga skrattsalvor och de fick mig att också skratta gott. Det är ju en placeringstavla förstås, den som visar vilken plats patienterna ska ha under dagens behandling.

-Det är lugnt, när jag började med dialys hade jag själv svårt med vissa av uttrycken här som t ex att ”göra en stripping”, klä av maskinerna med mera, säger Karin Gustavsson och skrattar.

Vad är det som gjort att ni har en så pass bra stämning här?

Camilla Lindblom, Vårdenhetschef. Foto: Elin Larsson

-Vi arbetar som ett team, man är aldrig ensam och vårdenhetschefen Camilla Lindblom är mån om oss.

Vi är även delaktiga i rekryteringsprocessen. Det gör att vi bibehåller en god kemi mellan oss och genom det blir vi inte lika sårbara. Vi ställer alltid upp för varandra, säger Veronica Wester.

-Vi är självständiga och får ta mycket egna beslut och mötet med patienten är riktigt skoj och viktig i vårt arbete. Vi lär känna dem på ett privat plan och det är högt i tak, säger Anna-Karin Ingwersen.

-Vi har även en av Sveriges absolut bästa kärlkirurger, Laszlo Kosztyu, här hos oss, som dessutom är en av dem som opererat flest fistlar i landet. Våra arbetsuppgifter är utvecklande, både genom patientmöten och den tekniska biten. Man lär sig något nytt varje dag, fortsätter Elin Larsson.

06:55

Rapportläsning och förberedelse på ön med fri sikt över hela kliniken

Kliniken är stor och fräsch, med sjuksköterskornas stationära arbetsplatser placerade i mitten, likt en ö med fri sikt över hela kliniken. De sätter sig vid sina datorer, läser igenom journalen för dagens tilldelade patienter och ser vilka ordinerade läkemedel som ska ges under dagens dialysbehandling.

Jag följer med Jennie Lindberg som klär maskinerna. Att klä maskinerna innebär att sätta på slangarna och prima igenom slangarna och filtret (den konstgjorda njuren) med dialysvätska.

Den kemiska sammansättningen i dialyskoncentratet liknar blodets och innehåller Natrium, Kalium, Kalcium, Magnesium, Klorider och Bikarbonat, berättar Jennie.

07:23

Plötsligt kommer en patient iklädd en peruk. Alla skrattar tillsammans och undrar vad det är som händer. Patienten visade sig ha förlorat en vadslagning med sin son i samband med Riksdagsvalet 2018 så nu har hon lovat honom att gå med denna peruk under hela dagen som straff och personalen fick lov att ta ett foto på henne som ska bevis för sonen på att hon höll sitt löfte.

Patienten brukar göra vardagen liten roligare genom att slå vad med sina barn om olika saker. Ibland förlorar hon stort och bjuder på sig själv till 100%. En gång tidigare kom hon med håret helt färgat i blått och otroligt långa lösögonfransar. De var så långa att hon knappt kunde blinka, minns tjejerna och skrattar gott.

09:37

Caroline Nord, en ung tjej som sköter sin behandling helt själv.

Caroline Nord kommer in, hon är en så kallad självdialyspatient, det innebär att hon utför hela sin dialysbehandling självständigt.

Det första hon gör är att väga in sig för att kunna beräkna sin torrvikt. Torrvikt är patientens uppskattade vikt när överskottsvätskan är borttagen ur kroppen. Det är ett mycket viktigt moment för att se om man är övervätskad .Vid kraftig nedsatt njurfunktion klarar njurarna inte längre av att kontrollera vätskebalansen. Flera dialyspatienter har ingen urinproduktion så en del av dialysbehandlingen är att dra ut vätska från kroppen.

Caroline har alla sina ordinationer i ett patientkort som är ihopkopplat till en informationsdatabas i datorn samt dialysmaskinen.

Hon förbereder sin egen dialysbehandling genom att ifärdigställa maskinen helt själv och ställa in alla sina parametrar som är individuella för varje patient. Man utgår från patientens provsvar som tas regelbundet, blodtryck och allmäntillstånd och efter det tar läkaren beslut om ordinationerna för dialysbehandlingen.

Exempel på parametrar är kalium, kalcium, natrium och bikarbonat.

Caroline har ett mycket stort barnasinne. Hon brukar vara delaktig i sina barns lekar, något som får barnens vänner att jubla av lycka eftersom de uppskattar att hon är så delaktig i lekarna. Hon arbetade som resurs på en förskola till en fyraårig pojke med funktionshinder. Hennes sätt att arbeta är mycket intressant och värt sitt utrymme i texten

Pojken hade ett utåtagerande beteende, han kastade bland annat glas och var aggressiv vid måltiderna tillsammans med andra barn. Caroline ordnade så att de två fick ett eget rum där hon tränade pojken att äta och umgås med de andra barnen. Där tog hon in ett barn i taget så att de skulle vänja sig vid varandra och att äta tillsammans.

Till slut lyckades Caroline få samtliga barn att interagera utan några utbrott eller våldsamheter.

Just nu väntar hon på att få en njurtransplantation.

– När jag får en ny njure kommer jag att studera till behandlingspedagog eller specialpedagog. Lyckan över framstegen med den fyraåriga pojken fick mig att ta beslutet.

11:02

En patient som ligger i behandling ringer på larmet och berättar att hon känner sig yr och mår inte bra. Sjuksköterskan kommer och tar ett blodtryck som har sjunkit rejält sedan starten av dialysbehandlingen. Sjuksköterskan stänger av vätskedragningen från patienten, tippar sängen och ger syrgas. Blodtrycket tas regelbundet på maskinen för att kunna följa utvecklingen.

Blodtrycket stabiliseras och vätskedragningen sätts igång på nytt. Sjuksköterskan tar beslutet att spara 0,5 liter vätska för att patienten fortfarande ligger pressat i blodtryck. Hon sätter även på 15 minuters intervall för blodtrycksmätning på maskinen.

14:23

På grund av personalens lättsamhet och att de träffar patienterna flera gånger i veckan har de en mycket nära, avslappnad och väldigt unik relation till varandra.

-Relationen till patienterna är så nära att en del av personalen känner till deras barnbarns skostorlekar, säger Veronika och skrattar.

-Vissa patienter känner att dialysen är deras andra familj, de berättar allt för personalen och längtar till att få berätta något speciellt när de kommer till oss, fortsätter Elin.

-En del av våra patienter bekänner även att de längtar efter att få komma till oss, de tycker om att vara med oss och det värmer riktigt gott, säger Anna-Karin.

Jag träffar även på en patient som har bott fyra år i Sverige och är asylsökande. Han är en självdialyspatient och hans berättelse är rörande: ”De är min familj, jag är helt ensam i Sverige och den värme och omtanke de ger mig varje gång jag är här gör så att jag känner att de är min familj i Sverige.”

Fantastiskt fina ord som bär vittnesbörd om hur personalen ger patienterna så mycket mer än den rent kliniska hjälpen.

Anna-Karin har en patient som fyller år idag, något personalen alltid uppmärksammar genom att sjunga för dem, ge dem en prinsessbakelse och en svensk flagga.

De samlas alla glatt runt hans säng, ställer sig bredvid honom under hans behandling och sjunger för honom, vilket gör hans dag. Personalens uppvaktning är så uppskattad av patienterna att de själva brukar påminna personalen om när de fyller år.

15:07

En rena glädjes stund

Pernilla Vänngård samlar ihop gänget för ett kortare pass som de kallar pinngympa. Det är för att stretcha, mjuka upp kropp och leder. Det brukar ofta tillkomma nya rörelser till det program hon skapat för arbetsgruppen. Det här är ett härligt moment där många skrattar och skämtar. Inte bara kroppen mår bättre, utan även sammanhållningen verkar stärkas rejält.

Det är helt underbart att få nöjet att vara med dem här.

Fantastiskt glädje och positiv energi, men vill det svenska skidlandslaget ha fortsatta framgångar kanske de inte skulle träna med oss.

16:10

Nu är det dags för oss att bege oss hemåt och vi tackar personalen på dialysmottagningen i Hudiksvalls sjukhus, både för att de varit så välkomnande och för en riktigt rolig dag på jobbet även för mig. Sällan har jag upplevt en sådan glädje och sammanhållning på en arbetsplats.

Uppenbarligen älskar ni ert jobb.

-Absolut, det är det roligaste jobbet jag någonsin har haft! Jag hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle vara så här roligt. Jag förstod att det skulle vara varierande och gillar det här med tekniken och förstås närheten till patienterna, avslutar Karin Gustavsson.

Dela gärna!
  • 1.6K
  • 57
  • 23