Flertalet unga har goda levnadsvanor – men det finns skillnader

"Det är viktigt att vi tillsammans med skolor, kommuner och föreningslivet agerar för att stötta familjer i ett tidigt skede "

De flesta elever i nian har goda levnadsvanor. Men det finns ungdomar som inte har lika hälsosam livsstil, bland dem unga med funktionsnedsättning och unga som oroar sig för familjens ekonomi. Det visar den andra rapporten i serien ”Mår alla bra?” bland elever i årskurs 9 i Mellansverige. 

Rapporten beskriver elevernas levnadsvanor uppdelat på kön, socioekonomiska förhållanden, funktionsnedsättningar och sexuell läggning och hur de hänger ihop med den självskattade hälsan.

Rapporten visar att tre av fyra ungdomar har fem eller fler hälsofrämjande levnadsvanor, som att sova tillräckligt, motionera regelbundet och att inte röka. 

Men det finns samtidigt grupper av ungdomar med betydligt sämre levnadsvanor. Två grupper som utmärker sig i rapporten är ungdomar med funktionsnedsättning och de som oroar sig för familjens ekonomi.

Det är mindre troligt att ungdomar i dessa grupper sover tillräckligt mycket, äter frukost dagligen eller är tillräckligt fysiskt aktiva.

Bland funktionsnedsatta ungdomar är det också vanligare att dricka alkohol, röka eller snusa dagligen samt att ha provat narkotika. 

Andra resultat:

  • Det är vanligare att svenskfödda ungdomar med svenskfödda föräldrar har druckit alkohol eller provat narkotika jämfört med utlandsfödda ungdomar. 
  • Däremot är det mer troligt att svenskfödda ungdomar äter frukost dagligen och är tillräckligt fysiskt aktiva jämfört med utlandsfödda ungdomar. 

– Rapporten visar på vikten av att arbeta med levnadsvanorna för att på sikt utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper och göra hälsan i befolkningen mera jämlik. De levnadsvanor som har starkast samband med att må bra, med hänsyn tagen till skillnader i bakgrundsfaktorer, är att sova tillräckligt och att inte röka dagligen, säger epidemiolog Fredrik Söderqvist.

– Att levnadsvanorna har betydelse för hälsan är väl känt. Den här rapporten visar också att ungdomarnas bakgrund har betydelse för levnadsvanorna och i förlängningen för ungdomarnas hälsa. Därför är det viktigt att vi tillsammans med skolor, kommuner och föreningslivet agerar för att stötta familjer i ett tidigt skede så att den minskning av ohälsosamma levnadsvanor bland unga som vi sett en längre tid kommer alla ungdomar till del, säger regionrådet Barbro Larsson (C).

Resultatet i undersökningen baserar sig på enkätsvar från 9 512 elever i årskurs 9 i Örebro, Västmanland, Sörmland och Uppsala län. Undersökningarna genomfördes 2017.

Läs hela rapporten här (länk).

Dela gärna!
  •  
  •  
  •