Forskare förespråkar nya strategier för HIV kontroll

"De var alltså bättre på att modifiera proteiner från aminosyror"

Marcus Buggert. Foto: Christina Sandström/Karolinska Institutet

Jakten på ett botemedel för AIDS har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet i Sverige och University of Pennsylvania i USA att denna metod inte nödvändigtvis behövs för att hitta ett funktionellt botemedel. Forskarna upptäckte i en studie av en liten grupp HIV-smittade som lever med viruset utan behov av behandling att deras lymfocyter höll tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.

AIDS är ett pågående globalt hälsoproblem utan existerande vaccin eller botemedel. HIV-infektion leder vanligtvis till en minskning av CD4+ T celler, en typ av vita blodceller som tillsammans med CD8+ T celler attackerar och dödar infektioner. Desto färre CD4+ T celler en person har, desto värre är symtomen. Men för en liten grupp—färre än 1 procent av personer som lever med HIV—är CD4+ T cellnivåerna stabila med omärkbar HIV-viremi. Dessa personer kan därför leva med viruset utan behandling. Den här gruppen, kända som elitkontrollanter, har mer effektiva CD8+ T celler—de celler som dödar virus—än de flesta som lever med HIV.

I den här studien, publicerad i Science Translational Medicine, ville forskarna ta reda på exakt hur CD8+ T cellerna hos elitkontrollanter begränsar spridningen av HIV-viruset och utvecklandet av AIDS. De samlade in blodprover och biopsier av lymfkörtelvävnad av totalt 51 individer med HIV, inklusive 12 elitkontrollanter, från tre olika platser i USA och Mexiko.

Med hjälp av singel-cell RNA sekvensering, en metod som används för att studera individuella celler, kunde forskarna se att elitkontrollanterna hade fler HIV-specifika CD8+ T celler i sin lymfvävnad än de andra. Dessa var dock så kallade icke-cytologiska celler, vilket betyder att de inte dödade infekterade celler. Istället hade dessa CD8+ T celler från elitkontrollanter en distinkt transkriptionsprofil och kunde hämma HIV spridning genom en förbättrad ribosomal funktion. De var alltså bättre på att modifiera proteiner från aminosyror. Detta ledde till produktionen av fler, och en större variation av, cytokiner, små proteinmolekyler som är viktiga för cellernas kommunikation, och stärkte cellernas polyfunktionalitet. 

— Våra resultat går emot det paradigm inom HIV-kontroll som fokuserar på att döda infekterade celler som potentiellt botemedel. Även om detta fortfarande kan fungera så stödjer vår forskning en modell där virushämning snarare än eradikering kan agera som ett funktionellt botemedel, säger Marcus Buggert, forskare och gruppledare vid institutionen för medicin i Huddinge på Karolinska Institutet och en av studiens författare.

Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), Jeansson Stiftelser, Åke Wibergs Stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Läkare Mot AIDS Forskningsfond, Magnus Bergvalls Stiftelse, Lars Hiertas Stiftelse, Oregon National Primate Research Center, NCI, the NIH, the Penn Center for AIDS Research, the Campbell Foundation, the W.W. Smith Charitable Trust, the BEAT-HIV Delaney Collaboratory, the Wellcome Trust, the University of California, San Francisco (UCSF)–Gladstone Institute of Virology and Immunology Center for AIDS Research, the Delaney AIDS Research Enterprise and the amfAR Institute for HIV Cure Research.

Publikation: “Elite control of HIV is associated with distinct functional and transcriptional signatures in lymphoid tissue CD8+ T cells,” S. Nguyen, C. Deleage, S. Darko, A. Ransier, D. Truong, D. Agarwal, A. S. Japp, V. H. Wu, L. Kuri-Cervantes, M. Abdel-Mohsen, P. M. Del Rio Estrada, Y.Ablanedo-Terrazas, E.Gostick, J.A. Hoxie, N. R. Zhang, A. Naji, G. Reyes-Terán, J. D. Estes, D. A. Price, D. C. Douek, S. G. Deeks, M. Buggert, M. R. Betts, Science Translational Medicine, online 18 december, 2019.

Dela gärna!
  • 23
  • 1
  •