Klinisk studie fokuserar på MS som botbar sjukdom

"För att se om det finns stöd för att behandlingen även kan bota sjukdomen ska vi studera patienternas immunförsvar på större detaljnivå"

Stämmer det att vissa patienter med den autoimmuna sjukdomen multipel skleros (MS) kan botas med hjälp av autolog blodstamcellsbehandling? Det är fokus för en ny klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet där forskarna ska studera patienters immunförsvar på större detaljnivå.

Autolog blodstamcellsbehandling, där stamceller tas från patientens eget blod, har visat sig ha god effekt för en del individer med MS. För att se om det finns stöd för att behandlingen även kan bota sjukdomen ska vi studera patienternas immunförsvar på större detaljnivå. Om det stämmer är det en av de få stora autoimmuna sjukdomarna som faktiskt går att bota. Det kan leda till att ambitionsnivån höjs för alla autoimmuna sjukdomar med bot som mål, säger Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Joachim Burman utsågs nyligen till Wallenberg Clinical Fellow av Wallenbergstiftelserna, ett forskarprogram som syftar till att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Nu ska hans forskargrupp skapa nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömningar på individnivå. Dessutom vill de följa sjukdomsutvecklingen och uppkomst av allvarliga biverkningar med hjälp av svenska patientregister.

– Forskningsanslaget betyder mycket för mig. Det innebär att jag och min forskargrupp kommer att kunna arbeta relativt ostört under de kommande fyra åren, säger Joachim Burman.

Cirka tusen personer i Sverige insjuknar varje år i MS, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna hjärnan genom att skada nervtrådar. Angreppet leder till skov med symtom såsom känselförändringar och synnedsättning. Så småningom leder sjukdomen till permanent funktionsnedsättning med symtom som gångsvårigheter och tanketröghet.

I Sverige gjordes den första autologa blodstamcellsbehandlingen 2004 på Akademiska sjukhuset. Sedan dess har mer än 200 MS-sjuka i Sverige framgångsrikt transplanterats. Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan.

Förra året visade en internationell multicenterstudie (MIST) att blodstamcellstransplantation är effektivare än traditionell bromsmedicin vid skovvis MS. Totalt ingick 110 patienter, bland annat vid Akademiska sjukhuset, som slumpades till två grupper. I gruppen som transplanterades var 79 procent stabila utan tecken på sjukdomsaktivitet jämfört med tre procent i gruppen som fick traditionell bromsbehandling.

Andra frågor forskarna i Uppsala söker svar på är hur man effektivast kan identifiera de patienter som behöver få behandling tidigare, innan de fått permanenta men av sin sjukdom. Likaså ökad kunskap om vilka effekter och biverkningar man kan förvänta sig vid autolog blodstamcellsbehandling så att patienterna kan få bra information om vad som väntar.

Dela gärna!
  • 49
  • 4
  •