Årets Guldgallevinnare – Agnes Gyllander!

"mina kloka kollegor har rekommenderat mig att använda det till en bra och givande kurs"

Agnes Gyllander. Foto: Jeremias Gyllander

– Det här känns både överraskande och väldigt roligt. Jag blev så glad! Det känns kul att få motta ett stipendium för mitt arbete. Det säger Agnes Gyllander läkare på kirurgkliniken på Östersunds sjukhus.

Föredömligt arbete

Hon har fått pris för bästa ST-arbete för kvalitet och vetenskap baserat på data från GallRiks, som är ett nationellt kvalitetsregister för bland annat gallstenskirurgi. För två år sedan instiftade GallRiks ett utvecklingspris som man klurigt nog döpte till Guld-Gallan. Syftet med priset är att uppmärksamma föredömliga arbeten, inspirera andra enheter till förbättringsarbeten och att sprida kunskap, erfarenhet och goda idéer. Själva stipendiet är på 15 000 kronor.

– Om jag hade fått stipendiet privat hade jag donerat det, säger Agnes Gyllander och fortsätter;

– Nu kom det till klinikkassan, och mina kloka kollegor har rekommenderat mig att använda det till en bra och givande kurs. Det ser jag fram emot att kunna göra så småningom, när coronasituationen förändrats till det bättre.

Bakgrund, syfte och resultat

Det hela började under år 2016 när Agnes Gyllander och hennes kollegor vårdade patienter med post-ERCP pankreatit och hon och en överläkarkollega blev nyfikna på hur dom låg till i frekvens i Östersund. Det var ingen som någonsin hade kollat upp den datan i Östersund. Redan då hade hon funderingar på att välja det här ämnet som kvalitetsarbete eller ST-projekt. ERCP är en form av röntgen, och görs med hjälp av en böjlig slang, ett endoskop. Endoskopet leds genom munnen och ner till tarmen. Metoden används bland annat för att undersöka och behandla gallsten. Den initiala planen var att hennes arbete skulle vara en registerstudie, där all data skulle hämtas ur GallRiks. Dåvarande lokala koordinatorn kunde inte hjälpa henne med de data hon behövde.

– Jag fick därför tillfällig behörighet och hade genomgång på telefon med nationella koordinatorn för att lära mig hur jag skulle hantera data och vad jag kunde hitta i GallRiks, berättar Agnes Gyllander och fortsätter;

– När jag väl gick igenom GallRiks data så uppdagas felaktiga registreringar i ganska stor omfattning. På grund av detta fick jag ändra om i min projektplan, och göra om arbetet till en journal- och registerstudie, för att utvärdera GallRiks validitet för post-ERCP pankreatit i Östersund. Detta föranledde mycket mer arbete och tid.

Syftet var alltså att göra en retrospektiv kartläggning av frekvensen och riskfaktorerna för att få post-ERCP- pankreatit i Östersund mellan åren 2014–2018. Agnes Gyllander ville ta reda på vad som utmärker dem som får pankreatit jämfört med dem som inte får det efter ERCP. Hon ville utvärdera GallRiks validitet för post-ERCP pankreatit i Östersund.

Den metod hon använde sig av var att studera data från alla patienter som genomgått ERCP i Östersund. Underlaget hämtades från GallRiks gällande januari 2014 till december 2018, och ur journalsystemet VAS och Cosmic. Hon har tittat på registerdata och validerat med hjälp av journalsystemet.

Resultat och slutsats: Fyra procent av patienterna fick post-ERCP pankreatit i Östersund under åren 2014–2018, vilket överensstämmer väl med litteraturen. Kirurgkliniken har två endoskopister som utför ERCP och de upprätthåller adekvat kompetens. Avseende riskfaktorerna spelar kön och ålder ingen roll. Inte heller om man erhållit stent i gallgång eller ej, när det gäller att utveckla post ERCP-pankreatit i Östersund. Det är låg frekvens av post-ERCP pankreatit, men det är inte ofarligt.

– Det är nyttigt att validera registerdata, konstaterar Agnes Gyllander avslutningsvis.

Så skriver Region Jämtland Härjedalen på sin webbplats.

Dela gärna!
  • 77
  •  
  • 4