Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos

"Fokus är att se förändringar i de hjärnfunktioner som är kopplade till rösthallucinationer"

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Foto: Akademiska sjukhuset

Många patienter med psykiatrisk diagnos lider av ihållande rösthallucinationer, även efter sedvanlig läkemedelsbehandling av psykos. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset undersöks om det går att påverka och behandla dessa symtom med magnetstimulering.

Rösthallucinationer är ett komplext fenomen som kan vara väldigt störande och ångestskapande hos den som drabbas. I studien vill vi pröva om man kan påverka och till och med behandla dessa symtom med magnetstimulering. Det finns ett stort behov av ökad kunskap hallucinationerna, som i sin tur kan generera fler och mer effektiva behandlingsalternativ, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Forskarnas hypotes är att rösthallucinationerna är relaterade till försämrad nervsignalering i ett speciellt hjärnnätverk. I studien vill man därför studera de neurala mekanismerna bakom rösthallucinationer och samtidigt pröva om man kan minska symtomen genom magnetstimulering mot ett nytt målområde i hjärnan, supplementary motor area (SMA).

Magnetstimulering, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Behandlingsmetoden används med goda resultat inom rutinsjukvård framförallt mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna. Inom ramen för kliniska studier har den också prövats vid schizofreni, då främst för att behandla motivationsbrist och apati.

Studien är uppdelad i två delar, där den första syftar till att öka förståelsen av mekanismerna i hjärnan som ligger bakom rösthallucinationer. I studien inkluderas patienter med psykiatrisk diagnos, med eller utan rösthallucinationer.

– Patienterna får vid två olika besök svara på frågor om symtom och genomgå mätningar med magnetkamera, EEG och ögonrörelsekamera, samtidigt som vi utvärderar effekten av en enstaka session med aktiv magnetstimulering eller placebo. Fokus är att se förändringar i de hjärnfunktioner som är kopplade till rösthallucinationer, berättar Robert Bodén

Därefter kommer de patienter som lider av rösthallucinationer att genomgå en öppen behandling med 20 sessioner magnetstimulering under en vecka, och sedan upprepa undersökningarna från första besöket för att utvärdera förändringar i symtom och hjärnfunktion efter en hel behandlingsserie.

– Vår förhoppning är att behandling med magnetstimulering av detta målområde i hjärnan kommer att minska symtombördan för patienter med rösthallucinationer. Vi räknar med att kunna se förändringar i det hjärnnätverk som är målområdet för behandlingen hos de patienter som får aktiv magnetstimulering jämfört med placebogruppen. Utvärderingen sker med EEG och ögonrörelsekamera, förklarar Robert Bodén.

FAKTA: Magnetstimulering (Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering, rTMS)

  • En behandlingsmetod som framförallt används mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna.
  • Innebär att hjärnan stimuleras med korta magnetpulser. Pulserna skapas av en elektromagnet (magnetspole) som sätts mot främre delen av huvudet och producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta elektriska fält påverkar hjärncellernas aktivitet. Man är vaken under hela behandlingen.
  • Metoden har funnits sedan tidigt 1990-tal. Den är etablerad i USA sedan 2008 och i Sverige sedan 2017.
  • Behandlingen ska inte förväxlas med elbehandling, ECT, som fortfarande är den ojämförligt mest effektiva behandlingen mot svåra depressioner.
  • Före behandlingen får patienten genomgå en undersökning med magnetkamera som visar hur hjärnan ser ut.
Dela gärna!
  •  
  •  
  •