Stor skillnad i ohälsa mellan olika yrkesgrupper

"Det är viktigt för både företag och samhälle att stärka hälsan för de som behöver det mest"

En ny studie från GIH visar att det är en stor variation mellan olika yrkesgrupper i olika ohälsofaktorer som låg kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning. Omsorgsyrken samt transport- och maskinföraryrken löper störst risk för samlad ohälsa, medan yrken med krav på högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik löper den lägst samlade risken.
– Resultaten visar var insatserna bör riktas för att förbättra folkhälsan, säger Daniel Väisänen, studiens försteförfattare och doktorand vid GIH. 

Studien är baserad på 72 855 män och kvinnor i åldrarna 18-75 år. De representerar 14 olika yrkesgrupper i den svenska arbetsföra befolkningen som genomfört en hälsoprofilbedömning mellan åren 2014 och 2019. Deltagarna fick genomföra ett konditionstest samt mätning av blodtryck, längd och vikt. De fick även svara på en enkät med frågor om aktivitetsvanor, andra levnadsvanor och upplevd hälsa. Datan är insamlad från hälsoföretaget HPI Health Profile Institute.

Resultaten visade att viktiga enskilda ohälsofaktorer, som låg kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning, varierade mellan de olika yrkesgrupperna. Förekomsten av dessa var nästan dubbelt så hög inom omsorgsyrken (främst representerade av undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare) och transport- och maskinföraryrken (främst lastbils- och bussförare) jämfört med yrken med krav på högskolekompetens.

Den samlade ohälsan studerades också, det vill säga risken att ha tre eller fler av de enskilda riskfaktorerna. Resultaten visade att personer inom yrken med låg utbildning löpte en större risk för samlad ohälsa än yrken med högre utbildning.

– Vid sidan av de mer förväntade skillnaderna mellan yrkesgrupper med eller utan högskoleutbildning, så såg vi även skillnader mellan yrkesgrupper med högskoleutbildning. Exempelvis hade yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning (främst grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare) en högre samlad ohälsa än yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik (främst ingenjörer) och hälso- och sjukvård (främst sjuksköterskor och läkare), säger Elin Ekblom-Bak, docent och forskningsansvarig för HPI-gruppen på GIH.

De studerade ohälsofaktorerna har i tidigare studier visat starka samband med såväl långtidssjukskrivning som kronisk sjukdom.
– Det är viktigt för både företag och samhälle att stärka hälsan för de som behöver det mest. Detta gäller inte bara livsstilsförändringar utan även arbetsvillkor och hur samhället organiseras i stort, säger Peter Wallin, vd på HPI Health Profile Institute.

Dela gärna!
  •  
  •  
  •